Blondie

Vad gör vi inte för kärleken! Visst är det en del av kärleken att lida en smula?
Kärleken är så nära kopplad till våra drömmar och till våra rädslor.
Rädslan att bli sårad, och drömmen om att få hitta sann kärlek.

Vi förväntas vara på ett speciellt sätt när det gäller kärlek, men ingens romans är den andra lik.
Vi är ju alla olika, och visar kärlek på olika sätt.
Men det vi alla har gemensamt vad det gäller kärlek är bekräftelse, en bekräftelse om att den andra personen känner likadant som vi gör, att kärleken är delad.

Kärlek vid första ögonkastet ? kan man säga att man blir kär direkt?
För mig är kärlek ett sånt stort ord, kärlek relaterar jag till meningen jag älskar dig.
Är det inte så att vi först blir intreserad, vi är nyfikna och vill veta mer om den andra.
Att vi sedan blir förälskad, man börjar få mer än vänskapskänslor.
Sedan finns det en övergång mellan förälskelse och kärlek.

Vad är då riktig kärlek?
Riktig kärlek kräver lidande, ett lidande som tas som bevis för att kärleken är på allvar.
Tanken om lidandet som kärleksbevis gör att vi hittar på konstiga saker för att visa den vi tycker om att den är älskad, vi kan göra uppoffringar av varandra, man vill ha ett bevis på att kärleken segrar, typ nå sånt.
Men riktig kärlek är också att känna att en stor pussel bit är på plats.
Man finns för varandra, man bryr sig om varandra, man älskar varandra.



Kärlekens bekräftelse?
Vi vill alla känna oss älskade, genom pussar och kramar visar vi varandra i ett förhållande att vi bryr oss om varandra.För andra är det förlovninsringen som är det efterlängtade beviset på den andras kärlek.
Hela tiden pågår en ping pong match mellan båda partnerna.
1 partnern - Jag älskar dig
2 partnern- Ehm, jaha.. Tack?
Kanske inte det svaret man söker, det finns alltid ett svar som är eftertraktat, och om det blir fel svar så han allt hamna ur balans, utan att vi tänker på det gör vi saker under dagens lopp bara för att visa den vi älskar just bekräftelse på ens kärlek, vi skickar gulliga sms osv.

Så, vad gör vi egentligen inte för kärleken?

Jag må erkänna att jag aldrig har varit en höjdare på att flirta med ett öga, men träning sägs ju ge färdighet.
Så det är bara för mig att träna på mitt blink blink för som det ser ut nu tror jag bara att jag skulle skrämma någon om jag gav mig på ett försök.

Men det jag vill komma fram till är att vi komplimerar och flirtar alldeles för lite, inte undra på att vi blir så deprimerande på varandra.
Visst är det gulligt med blyga killar/ tjejer men jag måste ju erkänna att det roligaste som finns inte är att stå och ögonflirta med ett ragg och sedan vågar ingen säga hej, då har har ju all träning framför spegen varit i önödan;)
Så om du inte kommer på någon störtskön raggningsreplik, eller om den tar dig hela kvällen/dagen att komma på, starta med ett hej.