en egen åsikt, ja tack.

Just nu sitter jag i skolan, ska strax ha livskunskap, blir nog en del att ta igen då vår lärare varit borta i två veckor.
Men det blir nog bra, har körlektion om ett tag också, äntligen något roligt som händer.
Komma ifrån skolan, komma ifrån klassens allt bråk.
Jag förstår inte varför det är så svårt att låta folk ha sin egen åsikt?
Vi går på gymnasiet, det är frivilligt och om det inte passar för någon, så fine, dra !
Det är även mer ansvar, ansvar gemte mot varandra och mot att man själv ser till att man kommer dit man vill i livet.
varför inte göra det bästa av gymnasietiden istället för att tillbringa lektionerna med en massa bullshit snack istället. Liksom varför sabba för dem som försöker plugga och skaffa sig en utbildning?
FRUSTRATION

 


ett mirakel

Barn är är jordens under, en ny människa, ett mirakel.
Har precis gjort klart min läxa om för tidigt födda barn, och det är inte annat än att jag blir berörd, jag får mig tankeställare. Det är vad jag vill jobba med om några år, det är intressant och viktigt för mig att skriva om.

Här är en bild på ett för tidigt fött barn, så liten, så skör.
Det är otroligt, fantastiskt, hur ett sånt litet barn kan finnas till.

En dag blir jag förmodligen mamma, till en pojke eller en flicka, och den dagen kommer förändra mitt liv.
Precis som så många barn gjort förr, så som vi förändrat.
En liten ängel, för mig.




Pepp talk

Som jag anser det så uppskattar vi människor i våran vardag alldeles för lite! Vi är för dåliga på att ge varandra berömm, vi är för dåliga på att dela med oss av glädje, vi ger varandra för lite komplimanger, vi är dåliga på att höra av oss till varandra.  vi tar varandra gör givna.
Vi är inga leksaker, vi är människor med känslor,tankar och funderingar.

För några månader sedan fick vi skriva ner på en lapp i skolan saker vi vill höra dagligen för att må bra, ord som:
" Du är bra som den du är ", " Du betyder mycket för mig" , " Vad fin du var idag", " Jag älskar dig", ja en enkel mening som " hej, hur mår du idag" var vad vissa vela höra.
Men när vi sedan fick frågan om hur ofta vi kände oss uppskattade av varandra, hur ofta vi fick höra en sån mening. Så var det många som sa aldrig.
Är det inte hemskt? att en del aldrig ens får höra " hej, hur mår du idag?"  Bara ett hej kan förgylla någons dag, och man kan inte skylla på att det är jobbigt att säga hej till någon, det är det minsta vi kan göra för varandra!

nu får det vara slut på allt elände.

Jag är så trött på att folk måste lägga sig i andras liv hela tiden, att vissa måste förstöra andras liv, hacka på andra, slå andra, för att själv må bra.
Det kallar inte jag ett bra självförtroende, det kallar jag patetiskt! oftast har dom som hackar på andra osv suttit i samma sits, så varför utsätta en annan människa för allt lidande du själv varit med om? Jag ser ingen lösning i det, försök att ta hand om dig själv, älska dig själv, bry dig om dig själv istället för att få andra att må dåligt ! Koncentrerar er på rätt sak, är det så svårt?!

tydligen så är det svårt. för jag och många andra har fått lida av det i en evighet.

Så skaffa det riktiga självförtroendet och försök inte intala dig själv att du har ett självförtroende när det består av att få andra att må dåligt!

Christina Aguilera- Can’t hold us down

“The guy gets all the glory the more he can score
While the girl can do the same and yet you call her a whore”

Hur kommer det sig egentligen att det är så stor skillnad på män och kvinnor i vårat samhälle?
När en kille träffar många tjejer så får han status, han blir poppulär, bland tjejerna och bland sina kompisar. Det ger honom status.
Däremot om en tjej träffat några fler killar än kompisen så blir hon automatiskt en hora,slampa, en slyna.
Men det hemska är att det oftast är vi tjejer som börjar att kalla varandra hora, slyna. Vi ger varandra snea blickar, det pratas och viskas, är det inte sjukt egentligen?
Ändå klagar vi till varandra om hur jobbigt det känns att höra någon kalla en hora, vi lägger allt samhället, på männen.
Men vill vi få ett samhälle där kvinnan är accepterad och stark? Ja då måste vi börja tänka efter innan vi öppnar munnen mot varandra.

Du blir behandlad så som du behandlar andra.

Det du ger får du tillbaka.


ge inte upp, avsluta starkt

så vad gör du när du faller ner?
det finns vissa stunder i livet då du känner att du inte har kraften att kämpa dig upp igen,
så om jag misslyckas hundra gånger om, tror ni att jag slutar att försöka ? nej. jag vill att ni ska veta att det är inte slutet
det som spelar roll är att man avslutar stark, och ni kommer finna det där extra som tar er upp.

Några ord från en stark man, gå in på länken och kolla: http://www.maniacworld.com/are-you-going-to-finish-strong.html

" Nej men det är mitt förra ragg"

Visst känns det lite roligt att trätta nya människor, någon som inte vet någon om dig och tvärtom, det känns busigt och det blir det där lilla nya pirret i magen.
Men då ska jag berätta en sak för er, i sandviken är det rent av omöjligt, för det man inte vet om sig själv, det vet tydligen andra, och " den nya personen" blir efter ett tag " någons ex, någons ragg/ förra ragg, någons grabb " osv.



Sin egen lyckas smed?

Sitter och väntar på att min Linda ska komma hem till mig, hon ska nämligen sova över här, myyys ! ni vet ju att jag hatar att sova ensam, så nu är jag glad. sov inte nå bra inatt så förhoppningsvis kan Linda få mig att sova natten ut genom att finnas där vid min sida.

Man säger ju att man inte ska vara beroende utav andra människor, utan att man ska vara sig egen lyckas smed, ja det stämmer nog att den största tryggheten och säkerheten ligger hos oss själva, att det enda helt säkra sättet att få något gjort på är att göra det själv.
Men ibland behöver vi alla få bli ompysslade utav andra människor, vi behöver känna beröring för att må bra på ett harmonistkt sätt. Vi behöver få känna tillit till andra människor än till oss själva.

Du har det sista avgörandet.

ett steg frammåt, två steg bakåt. och vi är tillbaka där vi startade?

att ligga hemma och tycka synd om sig själv hjälper inte om man mår dåligt, det gället att ta av sig pyamasen och ge sig ut i livet, vårat liv är alldeles för kort för att vi ska tycka synd om oss själva livet ut.
Det är DU som bestämmer över ditt liv och ingen annan, så se då till att kämpa och leva ditt liv ut till fyllo, för imorgon kan det vara försent. Lev varje dag som om den vore den sista !
Hela vårat liv kommer vi få kämpa oss upp för livets backe, och ibland kommer det en rullande sten och trycker ner oss, ibland kommer vi upp för backen mer märker när vi nått vårat mål att det inte var det vi sökte.
Det finns inga regler för hur just du ska leva ditt liv, bara det är på dina vilkor som du mår bra utav, ingen ska få trycka ner dig utan ditt godkänande, för det är du som har det sista avgörandet.
Våga chansa och gör sånt som gör dig glad, våga vara du.


några tankar, för många tankar..

det är mycket vi människor önskar här i livet, vi är aldrig riktigt nöjda med det vi har.
Vi vill hitta kärleken, vi vill ha ett bra jobb, skaffa familj, vi vill ha det perfekta livet.
för det som är perfekt för mig, kanske inte är perfekt för dig, vi letar alla efter olika saker, men det vi har gemensamt är att alla oftast vill ha mer och mer.. vi vet aldrig vad vi har förns vi förlorat det.
Ibland önskar jag att vi vågade chansa mer, att vi inte vore så strikta.
Det finns inga regler som säger att "så möter du din kärlek", "så får du det perfekta livet", det finns mindre bra sätt och bättre sätt , men alla eftersträvar vi inte samma saker i livet..

envis

trots all stress, alla människor runt om, trots allt som händer just nu, trots alla vänner, så känner jag mig fortfarande som den ensamaste människan i världen just nu,
det är konstigt hur man kan känna såhär egentligen...

men det får inte mig att ge upp, jag vill bara bevisa att jag är starkare än såhär, värd mer än såhär. ibland är jag för envis, men just nu kanske det är bra att vara en envis jävel.

en sanning

bakom lögnen döljer sig sanningen

Lillebror

Fick nyss veta att jag och bror blir ensamma hemma nästa helg, Pelle ( min bror) blev helt till sig för att han blev så glad, så nu har jag redan börjat planera vad vi ska äta osv.

Tänk om han kunde vara lika go och glad varje dag, men så äre då raka vägen inte..
Jag kommer ihåg när han föddes, jag blev lite besviken då jag ville ha en lillesyster, att han sedan var uppe längre än mig gjorde det inte till hans fördel, han fick sota genom att jag klädde ut honom i tjejkläder, haha.
Nå, det låter inte som om jag jämt är den bästa store systern heller, men jag älskar honom, han är ju trots allt min lille bror.


Jag och lillebror, det finns tydligen stunder så till och med han kan vara tyst.
Det tycks ju vara då ( enligt detta kort) som jag uppskattar honom som mest, haha.


En ros har också taggar.

Genom åren lär vi oss att livet, kärleken, inte bara är en dans på rosor.
Vi glömmer lätt att en ros också har taggar.


Och alla sticker sig vi någon gång på rosens taggar, vissa flera gånger och vissa färre gånger.
Vissa roser har flera taggar än andra, men rosens blad bländar oss med dess skönhet så dess taggar ej så ofta märks.


min svaghet, min räddsla.

nu får det vara nog med allt jobbigt, vill vara glad och inte må såhär!
tankarna blir för mycket så jag bryter ihop stup i kvarten,
du får mig att bli glad, sprallig, ja varm i hela kroppen..
Det är min svaghet att må såhär, det är nog en del av allas svaghet.. jag vet att det kommer komma stunder igen då jag känner såhär, och det är min räddsla..

tänk att en människa kan få en att må så mycket bättre, få en att känna sig så mycket starkare.. men nu känner jag mig bara svag och förvirrad..


life goes on

Ibland vill jag bara stanna upp livet, få stanna upp och tänka.
Ta ett extra andetag och sammla alla tankar, men såklart så går det inte.
Och det kanske är det som gör att man uppskattar dom goda stunderna i livet, det är dom stunderna som gör att man orkar gå upp på morgonen, det är det vi eftersträvar, att få må bra och att våra nära och kära mår bra.

för många tankar..

jag har ingen ork att skriva blogg, verkligen inte..
mina tankar är helt någon annanstans. mina tankar är inte heller om framtiden, utan om det som hänt..

Alla tänker och saknar er micke och patrick, vila i frid.<3

Jag har minnen som kommer fram från när jag umgicks med Petter och dig Micke, underbart roliga sommarkvällar.
Dom kommer fram varje gång någon nämner ditt namn, varje gång jag hör något om vad som hänt..

fy fan, vill inte sova ensam !

r.i.p Mikael och Patrik <3

R.I.P Mikael Lindgren och Patrik Krans .

Det är verkligen hemskt när så unga människor går bort, det gör ont i hela kroppen när man får höra sånt här.
Träffade Micke några gånger med min vän Petter, han var alltid så glad och frammåt, så fin och så snäll, en underbar människa. Jag har en bild inuti mitt huvud på hur han var som person, och den bilden kommer alltid att finnas där.

Får jag chans på dig ?

Får jag chans på dig?
Ja det var så man frågade när man var liten, antingen var det kompisen som frågade eller så var man modig nog att fråga själv;)
Jag kommer ihåg att jag fick hem ett " kärleksbrev" från en kille där jag fick kryssa i JA, KANSKE eller NEJ, om jag ville bli tillsammans med honom.
så varför inte köra på det gammla vanliga sättet, då det var betydligt enklare att veta. ett enkelt svar, ja eller nej.



Kärlek



Vad gör vi inte för kärleken! Visst är det en del av kärleken att lida en smula?
Kärleken är så nära kopplad till våra drömmar och till våra rädslor.
Rädslan att bli sårad, och drömmen om att få hitta sann kärlek.

Vi förväntas vara på ett speciellt sätt när det gäller kärlek, men ingens romans är den andra lik.
Vi är ju alla olika, och visar kärlek på olika sätt.
Men det vi alla har gemensamt vad det gäller kärlek är bekräftelse, en bekräftelse om att den andra personen känner likadant som vi gör, att kärleken är delad.

Kärlek vid första ögonkastet ? kan man säga att man blir kär direkt?
För mig är kärlek ett sånt stort ord, kärlek relaterar jag till meningen jag älskar dig.
Är det inte så att vi först blir intreserad, vi är nyfikna och vill veta mer om den andra.
Att vi sedan blir förälskad, man börjar få mer än vänskapskänslor.
Sedan finns det en övergång mellan förälskelse och kärlek.

Vad är då riktig kärlek?

Riktig kärlek kräver lidande, ett lidande som tas som bevis för att kärleken är på allvar.
Tanken om lidandet som kärleksbevis gör att vi hittar på konstiga saker för att visa den vi tycker om att den är älskad, vi kan göra uppoffringar av varandra, man vill ha ett bevis på att kärleken segrar, typ nå sånt.
Men riktig kärlek är också att känna att en stor pussel bit är på plats.
Man finns för varandra, man bryr sig om varandra, man älskar varandra.



Kärlekens bekräftelse?
Vi vill alla känna oss älskade, genom pussar och kramar visar vi varandra i ett förhållande att vi bryr oss om varandra.För andra är det förlovninsringen som är det efterlängtade beviset på den andras kärlek.
Hela tiden pågår en ping pong match mellan båda partnerna.
1 partnern - Jag älskar dig
2 partnern- Ehm, jaha.. Tack?

Kanske inte det svaret man söker, det finns alltid ett svar som är eftertraktat, och om det blir fel svar så han allt hamna ur balans, utan att vi tänker på det gör vi saker under dagens lopp bara för att visa den vi älskar just bekräftelse på ens kärlek, vi skickar gulliga sms osv.

Så, vad gör vi egentligen inte för kärleken?





Tidigare inlägg
RSS 2.0